Samhället och klimatet har mycket att vinna på en förbättrad järnvägsförbindelse mellan huvudstäderna. En snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm skulle innebära stora effekter i form av ökat resande, kraftigt minskad restid, regionförstoring, klimatnytta och samhällsekonomisk nytta tillsammans med fler jobb och fler bostäder. Den samhällsekonomiska kalkylen för projektet visar på överskott – något som är unikt för stora järnvägsinvesteringar.
Restiderna för de 3,4 miljoner människor som idag bor i stråket skulle förbättras väsentligt om en snabbare järnvägsförbindelse blev verklighet. Det skulle exempelvis ta drygt en timme att åka mellan Västerås och Karlstad. Det är mer än en halvering av dagens restid. Att ta sig från Örebro till Oslo skulle ta ungefär 1 timma och 45 minuter, det är jämförbart med vad det tar från Örebro till Stockholm med tåget idag. Bättre tillgänglighet skapar fler möjligheter för många – oavsett om det handlar om att komma närmare sina nära och kära eller att skapa förutsättningar för en rimlig arbetspendling för fler. Att ta sig mellan huvudstäderna på under tre timmar skulle innebära att de majoriteten av de 1,4 miljoner flygresor som görs mellan Oslo och Stockholm varje år istället skulle flyttas till tåget.
| Dagens järnväg | Dagens järnväg | Oslo-Sthlm 2.55 | |
|---|---|---|---|
| Oslo | 00:00 | 00.00 | 00.00 |
| Arvika | 01.50 | 01.50 | 00.40 |
| Karlstad | 2.40 | 02.40 | 01.15 |
| Örebro | - | 04.15 | 01.45 |
| Västerås | - | 05.05 | 02.15 |
| Stockholm | 4.55 | 06.00 | 02.55 |
Vi står inför stora utmaningar om vi ska flytta mer gods från väg till järnväg. En genomlysning av godstrafiken i stråket visar vilken betydelse en förbättrad järnväg mellan Oslo och Stockholm skulle ha för godstrafiken i Sverige och Norge. Det finns stor potential att utveckla godsflöden på järnväg mellan Oslo och Mälardalen, men också vidare till Narvik och österut mot Finland och Baltikum. En av de riktigt stora vinsterna ur ett godsperspektiv är att en ny gränsbana som kopplas till Norge-/Vänerbanan skulle innebära mycket stora kapacitetsökningar mellan Oslo och Västsverige och vidare ner mot kontinenten.
Genom att utveckla tågförbindelserna, och erbjuda ett konkurrenskraftigt och miljövänligare alternativ till flyg, kan vi tillsammans minska det klimatavtryck vi gör. Internationella erfarenheter visar tydligt hur pass många som väljer tåg, istället för flyg, om restiden ligger runt tre timmar. Tåget förväntas då får en marknadsandel på 65-70 procent. Om dessa siffror appliceras på sträckan mellan Oslo och Stockholm, skulle 1,9 miljoner resenärer varje år åka tåg mellan huvudstäderna. Dessutom skulle det regionala tågresandet öka kraftigt. En klimatrapport som bolaget låtit göra visar att stora och snabba klimatvinster väntar när en modern järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm står färdig. Redan efter fem år kan projektet vara klimatneutralt och därefter genererar förbindelsen positiva klimateffekter. En snabbare järnvägsförbindelse skulle innebära att över en miljon flygresenärer flyttar till tåget på sträckan varje år. Bara utsläppsminskningen från flyget motsvarar 66 tusen ton CO2 per år och lägger man till höghöjdseffekter motsvarar det 92 tusen ton CO2 per år.
Åtta arbetsmarknadsregioner blir tre med en förbättrad järnvägsförbindelse mellan huvudstäderna. Det innebär stora förbättringar för många aktörer i stråket. Regionförstoring är grunden till utveckling och tillväxt. Näringslivet och det offentliga gynnas av bättre tillgänglighet. I grunden handlar effekterna om tillgången till en större marknad, kompetens, arbetskraft och kapital, det vill säga de parametrar som definierar konkurrenskraft. Ju mer effektivare transportsystemet är, desto större blir växtkraften. I tabellen till höger förklaras skillnaden mellan antal arbetstillfällen som genereras under en tioårsperiod med eller utan Oslo-Sthlm 2.55
| Med Oslo-Sthlm 2.55 | Utan Oslo-Sthlm 2.55 | |
|---|---|---|
| Karlstad | ~9.300 | ~7.300 |
| Örebro | ~18.900 | ~15.700 |
| Västerås | ~12.800 | ~12.300 |
| Summa | 41.000 | 35.000 |
En av vår tids stora utmaningar är att klara bostadsförsörjningen. Att förbindelsen mellan Oslo-Stockholm också kan leda till ett ökat bostadsbyggande, är en nationell nytta av markant betydelse. Kommunerna i stråket har förutsättningar för att bygga omkring 60 000 nya bostäder fram till år 2045. Detta kan öka med ytterligare 40 000 bostäder när Oslo-Stockholm realiseras, enligt kommunernas egna bedömningar.
Sammanfattning för Arvika, Karlstad, Kristinehamn, Degerfors, Karlskoga, Lekeberg, Örebro och Västerås.
Oslo-Sthlm 2.55 har låtit en extern part genomföra en bedömning av projektets påverkan på FN:s globala hållbarhetsmål. 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de globala målen för hållbar utveckling. I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig.
Hållbarhetsbedömningen av järnvägsprojektet består av en systematisk genomgång av samtliga 17 hållbarhetsmål och 169 delmål. I bedömningen har experter för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet deltagit tillsammans med företrädare för projektet. 50 av delmålen bedömdes vara relevanta för Oslo-Sthlm 2.55 och har därefter analyserats i ett hållbarhetsperspektiv.
Sammantaget visar bedömningen utifrån Agenda 2030 att en förbättrad järnvägsförbindelse mellan huvudstäderna skulle ”ge stora positiva effekter för de sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbarhet och för klimatet”. Fler skulle få tillgång till nya arbetsplatser och möjligheterna till högre utbildning skulle öka för många invånare i stråket. Det finns även risker med projektet som främst är kopplade till hur man agerar i byggfasen.